.

21 februari 2010

På vinterpromenad...

Det är den vackraste vinterdagen i Bullerbyn som vi upplevt.

Solen skiner från en klarblå himmel.
Glitter av snö virvlar mjukt omkring när vinden leker över drivorna.
Allt är stilla och tyst.
Grannarnas "Hej" dämpas av den kritvita snön.
Jag njuter!

Jag planerade att ta en lång sovmorgon idag men så tänkte inte Dumle.
Fast kanske ändå...
Han kom ju inte trampandes och kelandes förrän vid 8.15 idag.
Det är ju ändå 2 timmar senare än igår.

Efter frukost klädde vi på oss och tog en promenad i solen.
Katterna följde med oss och lekte kängurus i snödrivorna.
När vi inte såg dem hade de drunknat i drivor av djupsnö som de snabbt tog sej upp ur igen.

Härligt!

Passade på at ta lite bilder...























20 februari 2010

Snökaos eller?

De två föregående åren har det varit en veckas vinter i Göteborg.

Den veckan det var vinter 2008 var vi i Egypten.
2009 var vi i San Fransisco.
I år har vi genomlevt varje sekund av vintern och jag älskar det!

Det är som i en saga här i Bullerbyn nu!



Visst längtar jag efter vår och sommar men det är lite mysigt att vara totalt insnöad oxå...
Jag längtar efter att få köra snöslungan.... ;-)

Jag passar på att sätta lite frön så länge.
Idag planterade jag vita "Flitiga Lisa" ifall inte mina pelargoner klarar sej.








18 februari 2010

Jobbet är mitt!










17 februari 2010

???????

Onsdagen kom och gick... utan besked!
Det som kändes så bra i onsdags är utbytt mot en lugn oro.

Som sagt...
Jag kan inte göra någonting genom att oroa mej.
Det som sker det sker.

Jag har haft en bra dag!
Imorgon är en annan dag.

15 februari 2010

Onsdag... en ödesdag...

Jag är så himla trött!

Tror att jag varit mer spänd än jag anat för att möta ALLA nya kollegor.
Sen går Kalla och vinner GULD!
Dumle inte hemma!
Nej jag ska sova nu.
Detta håller inte.

Får besked på onsdag om jag fått jobbet eller inte.
Men... det ska nog mycket till innan en viss P.H. släpper taget om mej.
DET känns riktigt bra!

Puss och natt alla människobarn!



Twitter

Nu känns det som att jag Twittrar.... *ler*

Sitter i personalrummet på min nya arbetsplats och har kollat mail och lite smått.
Har hälsat på här idag och nu väntar jag på att min nya chef ska stiga in genom dörrer så vi får prata klart någon gång. Kanske jag får skriva på papper oxå.

Såg att min nuvarande tjänst redan är ute på anonns...

Ingen är oersättlig!!

Puss!

Len mitt i livet i verkligheten i Göteborg!

14 februari 2010

Över 2000!!!


WOW!!

Alla Hjärtans Dag går jag över 2000 besökare på bloggen!
Jag känner mej hedrad!
Tänk att ni vill läsa mina tankar om livet...
Undrar hur många av er som:
känner igen sej?
önskar att ni skrev själva?
undrar vad denna människa håller på med?
uppdaterar sej om mitt liv istället för att ringa mej?

Vad ni än gör här så är ni ALLA välkomna!

Jag skriver för min skull och om DU får insikt, njuter, skrattar, gråter, avundas, ler, förvånas, inspireras, gläds eller upplever något annat positivt är jag bara tacksam och glad!

Hoppas ni alla får en bra dag och fortsätter följa min resa genom livet!

Kommentera gärna!
Jag älskar att läsa era tankar om det jag skriver!

11 februari 2010

Håll ut!!!

Idag har jag hört nåt!
Jag ska träffa mina nya kollegor på måndag.
Trivs de med mej skriver jag på min nya anställning och säger upp mej från det gamla på tisdag!

Idag har jag varit hos min terapeut igen. Hon är en av mina livlinor... När jag gick sneddade jag Järntorget, upp för Linnégatan och förbi en blomsteraffär. Utanför stod massor av pärlhyacinter i vitt och blått. Jag fick sån värkänning att jag blev alldeles yr i bollen.

Jag drömde mej bort på bussen hem och njöt av solen som strålade på mitt ansikte och bestämde mej för att skotta bort snön från terassen när jag kom hem. Sjukgymnasten sa ju att det var bra med trädgårdsarbete... Nu efteråt tror jag inte det var detta hon menade dock...

Innan jag började skotta släppte jag ut katterna på framsidan, satte på kaffe och hämtade skoffen.
HERREGUD VAD SNÖ VI HAR!!!!! Jag skottade bara en gång fram till väggen men det tog mej 30 minuter. Jag fick ta varje halvmeter i 3 lager. Jösses vad ont jag fick!!
Men jag fick min belöning efteråt!
Jag ställde fram en pall i solväggen, lade en filt om axlarna, ställde en termometer mot väggen och satte mej med en kopp kaffe och njöt! Det tog inte lång tid förrän Dumle kom och gjorde mej sällskap. Där satt vi sen 45 minuter i solen med bara en filt om oss och gosade. Termometern visade +13 på baksidan och -6 på framsidan. Inte dåligt för att vara den 11 februari!

Livet är allt bra strålande ibland!

Jag drömmer om vita små blommor på mitt förfrusna körsbärsträd...



Till er som inte haft en lika underbar dag som jag...
HÅLL UT!!!







10 februari 2010

Inte hört nåt?

Den frågan får jag ca 10 ggr om dagen nu.

Nej jag har inte hört något än!
Jag har tackat ja till jobbet men han har inte återkommit till mej än.
Jag är inte orolig därför att det inte hjälper.
Det blir ju som det blir iallafall.

Jag lovar att skriva här så snart jag hört nåt eller skrivit på papper eller vad som nu händer.

* * *

Idag var jag på Lundby Sjukhus på sjukgymnastik.
Vet inte när jag skrattade så för mej själv under en jacka...!


Jag har snuskig humor jag vet det och går det att tolka till minsta snusk så gör jag det... med glädje!

Jag satt i väntrummet ensam eftersom jag har all tid i världen att komma i tid till allt nuförtiden.
Vid 12.45 började det komma folk och en Jan B kom in och satte sej intill mej. Han stirrade storögt på mina enorma bröst. Ja det är kanske de största jag själv sett om jag inte räknar in porrindustrins förvridna silikonideal. Han samlade sej, nickade generat och jag såg att han tittade lite i smyg då och då. När receptionen öppnade efter lunch tittade Jan B på mej och jag nickade till honom att han kunde gå före mej. När Jan B kommer fram står en medelålderskvinna, betydligt äldre än jag, bakom disken och frågar efter hans personnummer. Hon är tydligen ny på stället för hon hittar honom inte. Det tar nästan 5 minuter innan hon får iordning på systemet. När hon äntligen hittar Jan B utropar hon... Åhhhh äntligen kom du för mej! Hon kan ha sagt kom upp för mej men det hörde inte jag i så fall. Hon slår händerna för kinderna och utropar... Men Gud sa jag att du kom? Sen blev det ett fnittrande på hennes kollegor som for in och gömde sej överallt. Jag själv dök in under min jacka och skrattade så jag kiknade. Just innan jackan dolde mej helt ser jag Jan B som stirrat på mina bröst. Han är illröd i ansiktet och inte alls så förtjust som vi andra är. Tror han delade den känslan med kvinnan bakom disken!

På väggen i väntrummet hänger en skylt med dessa ord. Det är humor tycker jag!


När jag väl kom in till sjukgymnasten var hon alldeles underbar. Hon förklarade vad som kan orsaka min smärta och hur jag kan göra för att träna bort den. Det allra bästa var att hon sade att trädgårdsarbete är fantastiskt bra för mej!!

DET var mitt första vårtecken!!




8 februari 2010

Valet och kvalet...


För första gången på flera år vet jag vad jag vill!


Det är som att vakna efter en lång tid i koma.
Jag är mer än glad för mina antidepptabletter!
Tänk om jag bara vetat...
Jag hade aldrig låtit det gå så långt ner i djupet då.

Jag vaknar med nya insikter varje dag och bara vet att jag är på väg tillbaka.

Inatt skickade jag mail till chefen som erbjöd mej jobbet i fredags. Tillsammans med mitt svar skickade jag ett förslag på hur JAG vill arbeta hos honom och se... det föll på läppen!
Så jag bad om tid att tänka till igen och jag fick på mej till imorgon kl. 17.
Efter att ha samtalat med min man, mentor och ex-man har jag nu bestämt om.
Jag ska tacka JA till detta jobb!

Vilken känsla!

Det känns skönt att inte behöva vänta på besked om det första jobbet!

En annan sak....
Senaste veckan har värken i mina armar näst intill försvunnit!!!
Det gör ont om någon tar hårt i mej eller om jag sover konstigt annars är det helt ok.
Tänk att oviljan (läs panik) att varapå en arbetsplats gör att man kan bli så sjuk.
Jag är nämligen övertygad om att denna smärta legat i mitt hjärta först innan det värkt ut i armarna. Tro vad du vill mej jag vet vad jag tror! Sen återigen... tabletterna har hjälpt till!!

Är det någon av er som funderar på antideppmedicin?
Jag har bara gott att säja men så gick nog min införandefas lätt oxå...

Nu har det börjat blomma i mitt inre, när kommer blommorna i mitt yttre?
Ja jag menar i trädgården såklart!!

Puss!



5 februari 2010

5 dagar - Ett liv!

Ja ibland känns det verkligen så.

Denna veckan har det hänt extremt mycket!
Jag har inte gjort så mycket men det har hänt så mycket emotionellt.

Måndag:
Jag fyller 44 år och tillbringar hela dagen på S.t Jörgen SPA.
Japansk tvagning och därefter en lugnande sparitual.
Som jag njöt! Känns som att det var första gången på månader jag inte frös!

När jag ligger där i Eldrummet kommer det fram en ung, vacker och välbyggd man och ger mej sitt visitkort med orden: "Du är en av de vackraste kvinnor jag sett. Kan vi inte ta en fika en dag?"
Jag är inte van vid komplimanger så istället för att säja TACK! ser jag mej omkring efter en dold kamera. Tittar sen ner på mina sladdriga tuttar och min hängbuksvinsmage som jag dagen till ära baxat in i en baddräkt modell TANT. Jag vänder blicken upp mot denna unga läckra man (med dåligt omdöme och dålig syn) och säjer: "Vem har betalat dej för att säja så?"
Samtalet som följer går inte att återge...
Han får iallafall ta med sej sitt visitkort för jag är ju gift. Dessutom är jag övertygad om att min man eller min mentor betalat den lilla grabben.
Kvällen avslutas med middag på restaurang med min man men just innan vi går in ringer telefonen. Det är en man som hört talas om mej och vill erbjuda mej ett arbete. Hur spejsat är inte det???
Vi bestämmer tid för intervju på fredag.

Känsla: Avslappnad, lycklig, trött, mosig, häpen och omtumlad!

* * *

Tisdag:
Jobbar fm och är på min utbildning mellan 16-21.
Vi pratar hela dagen om hur man är i grupper och framför allt vem man blir.
Alla berättar om sina upplevelser och det är riktigt känslomässigt.
Jag får själv ett bryt och tårarna bara rinner och jag kan varken andas eller prata till slut.
Det är speciellt att vara så öppen och naken inför andra människor.
Som tur är möts jag av kärlek och en av mina kursare tycker tom att jag är modig.
Jag förstår inte vad hon menar men orkar inte fråga.

Känsla: Dränerad och befriad!

* * *

Onsdag:
Jobbar fm och är på min utbildning mellan 16-21.
Vi fortsätter samtalet om grupper. Jag inser att jag utvecklats enormt på det området de senaste 8 åren. Till det bättre såklart! Jag känner mej tacksam för all den kunskap jag fått! Men jag kan inte sluta minnas den mest underbara grupp jag någonsin varit en del av och i all min enkelhet för 10 år sedan älskade... Mina goa fina Palettentjejer!
PUSS på er!

Känsla: Stolthet och saknad!

* * *

Torsdag:
Jobbar fm. Sitter kvar på jobbet och läser läxor innan jag går på anställningsintervjun jag är kallad till. Det är egentligen samma tjänst jag fick för 8 år sedan och som gjorde att jag flyttade till Göteborg. Känns otroligt konstigt att söka den igen. Den är ju lixom MIN! Intervjun blir rejält annorlunda den med eftersom de 3 som intervjuar känner mej väl.
Jag får nu vänta 2 veckor på resultatet... Jobbigt!

Känsla: Förvirrad och trött...

* * *

Fredag:
Jobbar fm och skyndar sedan iväg till min samtalsterapeut. Detta ingår i min utbildning och jag ska ha gjort 25 tim. hos henne innan jag blir godkänd. Kan säja att jag är riktigt glad för henne just nu!
Efteråt går jag i stilla mak till bussen och njuter. Borde rusa eftersom jag ska på veckans andra anställningsintervju. Kommer i god tid ändå! Intervjun tar 1,5 tim. och slutar med att.... JAG FÅR JOBBET!!! Herregud! Jag ville ju inte ha det utan gick egentligen dit för att få lite intervjuerfarenhet. Nu har jag på mej till måndag innan jag svarar.

Känsla: Förvirring, tacksamhet och HJÄLP!

Som sagt 5 dagar - Ett liv!

Nu vill jag bara vila och det gör jag framför Let's Dance och hemmagjord hallonglass!

Ha en skön helg!